Detta vill vi

Judiska Församlingen måste kännas relevant för oss judar i Stockholmsregionen, men även för medlemmar bosatta i bl a Uppsala, Västerås och andra orter i närheten. Aaron Isaac började bygga judiska institutioner när han kom till Sverige och det är upp till oss att fylla våra judiska rum med mening. Det betyder att vår enhetsförsamling som samlar olika judiska inriktningar måste utvecklas. Våra medlemmar har rätt att ställa krav på ett brett erbjudande av verksamheter så att alla, oavsett hur vi väljer att uttrycka vår judiska identitet, kan finna något som intresserar och engagerar. En enhetsförsamling är tradition, religion, förnyelse och kulturell gemenskap på en och samma gång. Och det är en förutsättning för att vår lilla grupp svenska judar ska kunna tala med en stark och tydlig röst i det offentliga samtalet.

För att lyckas med allt detta måste församlingen växla upp ambitionsnivån. Vi kommer arbeta för:

• Vi ska ha ett öppet och fullt allaktivitetshus i Bajit.

Bajit kan vara så mycket mer än bara en underbar skolbyggnad. Det är ett allaktivitetshus för församlingens medlemmar, judiska organisationer och ansiktet utåt mot hela det judiska Stockholm. Därför måste Bajit reflektera församlingsmedlemmarnas seder och bruk. Vi kommer arbeta för utökade öppettider (helgöppet och kvällsöppet), flexibla lokaler, rimliga kosherregler och t.o.m. subventionerat kaffe och te.

Kom in på Bajit en kväll och upptäck en värld av judiskt engagemang och lärande. Men idag är vårt fina skol- och kulturhus Bajit stängt på fredagkvällar, lördagar och bara öppet på söndag mellan 10–14. Det är inte okej. Bajit ska ha Sunday brunch och återkommande shabbatmiddagar. Dessutom ska det göras tillgängligt för medlemmarnas egna aktiviteter.

• Vi kommer verka för att Bajit förvandlas till ett öppet hus på helgerna.
• Att anordna träffar med medlemmar i Bajit och låna en lokal någon gång ska inte kosta.
• Vi vill förvandla caféet till en självklar samlingsplats.
• Vi vill ha subventionerat kaffe och te för medlemmarna.
• Koshernivån måste hamna på en hanterbar och rimlig nivå. Det måste gå att få ta med sig en frukt och en vegetarisk macka in i Bajit.

• Vi värnar nya och gamla medlemmar

Vi sänker trösklarna för att komma in i församlingen genom att anställ a en medlemsansvarig. En sådan ska informera om våra aktiviteter och guida medlemmar rätt i det religiösa. Bara så kan vi bygga vidare på vår tradition.

• Medlemsvården måste gälla från vaggan till graven. Det innefattar även Chevra Kadisha. Vi måste själva få välja hur vi vill uttrycka vår sorg. Vill vi göra det egalitärt så ska det välkomnas. För att underlätta sorgearbetet vill vi ta fram ett informationsmaterial på svenska och se till att bönböcker och böner finns transkriberade.
• Vi vill öppna upp församlingen bättre för medlemmar och barn med särskilda behov.
• Medlemskap för associerade medlemmar som är gifta eller sambo med judisk medlem ska öppnas upp.

När Judisk Enhet drev igenom associerat medlemskap för partners till medlemmar var det bara början. Nu vill vi att associerade medlemmar bjuds in mer aktivt för att engagera sig och få möjlighet att rösta i församlingsvalet. Icke svenskar som arbetar och betalar kommunalskatt får sedan länge rösta i svenskt kommunal- och landstingsval och det fungerar utmärkt. Det borde gälla i Stockholms judiska församling också.

• Mer av öppenhet mot majoritetssamhället. Judisk Enhet vill fortsätta verka för dialog med majoritetssamhället. Genom Paideia och Paideia folkhögskola har församlingen tillgång till en i Europa unikt framgångsrik utbildningsverksamhet. Paideia bidrar till den judiska minoritetens egen kunskap och stärker arbetet för tolerans i samhället tillsammans med andra religioner. Vi kommer arbeta för att Paideia och folkhögskolan ska behålla sina starka band till församlingen och Bajit, även efter utflyttningen.
• Judisk vigsel för alla. En församling som tror på tillväxt tror på öppenhet för icke-judar som lever tillsammans med judisk medlem, konverterade medlemmar och regnbågsjudar. För oss är det därför en självklarhet att JF ska tillhandahålla vigselförrättare för vigslar mellan judar och icke-judar samt för samkönade äktenskap. Sedan 2006 bistår vår ordförandekandidat, Lena Posner-Körösi denna service, dock på frivillig basis. Konverterade medlemmar ska känna sig lika välkomna i synagogan.
• Mer av samarbete med hela det judiska Stockholm, som t ex Makkabi, Judisk Kultur, Judiska Museet, JUS och Limmud.

Judisk Enhet anser att judisk utbildning är ett av de centrala områdena församlingen ska satsa på. Kunskap är grunden för att medlemmarna ska kunna föra vidare traditioner och religionen, öka tolerans mellan olika religiösa inriktningar, få förståelse från majoritetssamhället samt göra informerade val om hur man vill leva sitt eget liv. Därför är det viktigt att församlingen arbetar för att tillhandahålla ett rikt och varierat utbud.

Genom byggandet av Bajit har Hillelskolan fått nya fina lokaler som lett till ett stort intresse från föräldrarna att ha sina barn i Hillel. Judisk Enhet vill fortsätta det arbetet. Det kommer vi göra bland annat genom att också stärka och stötta den judiska profilen på högstadiet Vasa Real.

Judisk Enhet stod bakom framväxten av Paideia och Paideia folkhögskola och vi är stolta över på det sätt som Paideia gjort olika former av judisk utbildning tillgänglig för församlingens medlemmar. Det har även öppnat upp dörrarna för utländska judiska studenter såväl som icke medlemmar som vill lära sig mer om den judiska religionen, kulturen, de judiska språken, filosofin bland flera ämnen. Judisk Enhet vill säkerställa att Paideia, trots flytten från Bajit, fortsätter ha en närvaro i Bajit, i församlingshuset och att medlemmarna får ta del av Paideias kursutbud även i deras nya lokaler.

Nu vill vi höja utbildningsnivån ytterligare:

Vi tänker utveckla Glämsta. Det är en så älskad och viktig verksamhet som Judisk Enhet vill bevara och utveckla än mer. Det finns en enorm potential att skapa ett mer levande Glämsta fler månader om året. Judisk Enhet kommer arbeta för att upprätta långsiktiga åtgärdsplaner med långsiktigt tänkande. Detta innebär

• En vision för upprustning av Glämstas byggnader. Läs mer på Glämsta.
• Ökad kvalitet på verksamheterna
• En tydlig utbildningsplan för vad barnen, ungdomarna och ledarna ska få med sig efter en sommar på Glämsta.

Mer av Aaron Isaacs Skola. Det behövs utökade satsningar på Aron Isaacs skola. Församlingen bör möjliggöra utbildning för samtliga barn med judisk anknytning. Lokaler bör därmed finnas tillgängliga och möjligheten att ge lektioner även på vardagar måste ses över. Judisk Enhet vill se en större lärarsatsning och nyutvecklat pedagogiskt material och läroplan.

Öppna upp ungdomsföreningarna. Judisk Enhet vill arbeta närmare med Judiska Ungdomsförbundet (JUS) för att främja och utveckla aktiviteter och kontinuerligt lärande för våra judiska ungdomar. Initiativ likt Moishe House, där judiska ungdomar skapar flertalet program varje månad för unga judiska vuxna, är även det något som bör stödjas.

Och det behövs förnyat krafttag för:

• Gymnasierellen. I linje med Aaron Isaacs skola vill vi se en satsning på och återupptagande av gymnasierellen, ett av Judisk Enhets många initiativ inom utbildning.
• Makkabi Shlichim. Judisk Enhet vill utreda möjligheten att ta in en dedikerad kompetent Shaliach från den stora internationella Makkabi-rörelsen. Det är ett i leden av att bredda inriktningen på församlingens utbildningsutbud och att få en dedikerad resurs för att vitalisera och berika det judiska lärandet i Stockholm.
• Judisk Enhet vill fortsätta tillhandahålla och satsa på Israelresor i egen regi, något vi initierade. Det är mycket viktigt att utbilda medlemmar och ungdomar om hela det fantastiska landets historia men även om Israels olika kulturer, religiösa inriktningar, nöjesliv, natur etc.

Judisk Enhet står för en församling som värnar alla religiösa inriktningar inom judendomen. En enhetsförsamling ska arbeta för att skapa förutsättningar och underlätta för samtliga medlemmar att kunna leva sina liv som de önskar, oavsett livsval och utan värderingar.
Med ledordet öppEnhet kommer därför Judisk Enhet bland annat att verka för att Stora Synagogan står för både judiska tradition och förnyelse. Den är navet i församlingen.

Arbetet med att göra Stora Synagogan levande och tillgänglig för församlingens medlemmar har försummats under de senaste tre åren. Tack vare en aktiv opposition i styrelsen finns en medvetenhet om vad som behövs för att vända utvecklingen. Men vi har inte orkat ända fram.

Församlingens engagemang för att återskapa Stora synagogans självklara plats i Stockholms judiska liv måste därför växlas upp. Men det kommer ta tid, kanske två mandatperioder. Målet är dock tydligt. Om 6 år ska alla medlemmar känna sig välkomna i Stora Synagogan, till våra öppna religiösa aktiviteter och få den hjälp man behöver för att delta:

• Nya medlemmar och ovana medlemmar/besökare ska erbjudas hjälp att delta i gudstjänster och att följa med i texterna, exempelvis genom att det erbjuds en mentor i synagogan.
• Det ska bli mer av shabbatmiddagar och festligheter i samband med högtider.
• Vi ska ha riktig kiddusch i sessionssalen. Det har vi råd med.
  Vi vill utveckla ett pedagogiskt material för veckovisa och årliga högtider samt vid förberedelser för Bar/Bat Mitzva, bröllop, namngivning och begravning.
• Tydligare riktlinjer för begravningsverksamheten Chevra Kadisha så att samtliga medlemmar får den judiska begravningstjänst de har rätt till.
• Arbeta för en långsiktig lösning för den religiösa inriktningen på Glämsta. Att utbilda barn och ledare om de olika religiösa inriktningarna är centralt för att ge varje individ möjligheten att själv välja vad de tilltalas av. Målet ska vara att det religiösa innehållet på Glämsta ska vara både inkluderande och icke-diskriminerande.

• Vi kommer att se till att det finns utrymmen för samtliga religiösa inriktningar; de konservativa, progressiva och de ortodoxa samt skapa förutsättningar för samtliga verksamheter att blomstra. Det ska vara kul att hänga i din Shul!

I församlingens stadgar står att vi ska värna om det judiska folket och förbundenheten med staten Israel samt bidra till ett samhälle som karaktäriseras av mångfald, medmänsklighet och demokrati. Ingen medlem ska någonsin behöva tvivla på var församlingens står i den här frågan.

Många svenska judar har släkt i Israel. Vi åker till Israel på semester eller för att delta i judiska program. Judisk Enhet har aldrig och kommer aldrig att som grupp ta ställning till aktuell politik. Men att stödja Israels rätt att existera ska aldrig få skuldbeläggas. Samtidigt är tiden förbi då församlingen kan låta andra judiska grupper ta hand om den växande oro som vi judar i diasporan känner.

• Vi ska ta tydlig ställning mot Israelhat. Församlingen måste vara en tydlig röst och markera när Israelhat egentligen är förklädd antisemitism.

Vi menar att församlingen nu måste växla upp arbetet med att skapa en god relation mellan judarna i diasporan och Israel. Den måste alltid bygga på ömsesidig respekt och engagemang. Idag godkänner Israel bara konverteringar och äktenskap av vissa ortodoxa rabbiner. Israels regering tog nyligen tillbaka ett beslut att skapa en egalitär böneplats vid västra muren och kvinnor får inte be med en Torah där. Det är de ultraortodoxa som trycker på.

• Judisk Enhet vill verka för ett Israel som erkänner alla judiska uttrycksformer – sekulär, progressiv, konservativ såväl som ortodox judendom.

Den ökande antisemitismen såväl globalt som nationellt, ställer höga krav på vår församling. Judisk Enhet har aldrig och kommer aldrig sluta kämpa för ett Sverige där vi judar och andra minoriteter kan känna sig trygga. Vi tycker det är viktigt att samtliga partier står helt eniga bakom församlingens arbete med säkerhet, och att samtliga står bakom en förstärkt satsning på kris- och katastrofarbetet. Det befäste vi genom att vi under denna höst, mitt i brinnande valrörelse, tog initiativ till ett extra fullmäktigemöte, där säkerhetsexperter fick redogöra för hotbilden samt vilka grupperingar som just nu växer sig starkare i samhället. Det är tydligt att hoten och hatet kommer från såväl högerextrema som från våldsbejakande islamister och vänsterextremister. Det resulterade i ett gemensamt uttalande från fullmäktige om att fördöma NMR.

Judisk Enhet vill stärka arbetet mot antisemitismen ytterligare med bland annat följande förslag:

• Judisk Enhet kommer arbeta för upprättande av en församlingstjänst, en representant, i Stockholm som arbetar aktivt med frågor om antisemitism. Detta innebär att löpande och proaktivt föra dialog med majoritetssamhället och andra religiösa grupper. Detta arbete kan göras i egen regi av församlingen samt i samarbete med andra judiska organisationer, med Svenska Kommittén mot Antisemitism (SKMA) samt med Forum för Levande Historia. Pengarna finns.
• Judisk Enhet har historiskt varit väldigt framgångsrika i dialogen med politiker på så väl kommunal- som på riks- och internationell nivå. De goda kontakter företrädare för Judisk Enhet har, behöver tas till vara på och vidareutvecklas i kampen mot antisemitism.

Församlingen står ekonomiskt stark, precis som den gjort i många år. Det finns dock väldigt mycket som behöver göras, då det de senaste åren saknats transparenta budgetprocesser samt underhålls- och investeringsplaner. Trots återkommande begäran från Judisk Enhet i styrelsen och fullmäktige saknas exempelvis fortfarande långsiktiga investeringsplaner för församlingen såväl som det judiska Stockholm.

Det saknas dag full överblick över ekonomin i det judiska Stockholm. Det arbetet bör initieras av församlingens styrelse och i grunden fallerar det som en följd av brist på ledarskap.

• Vi kommer skapa en genomarbetad investeringsplan på både kort och lång sikt.
• Judisk Enhet ska säkerställa ett ledarskap i styrelsen som respekterar församlingsmedlemmarnas berättigade förväntningar på transparens och kvalitet i redovisningen av siffror och aktiviteter.
• Vi är svenska judar och ska få full täckning från samhället för våra säkerhetskostnader. En stor del av församlingens budget går idag till säkerhetskostnader. Arbetet med att få kommunen och staten att både förstå sitt ansvar och att faktiskt ta en större del av den kostnaden måste intensifieras ytterligare.